Saknaden och glädjen i mitt liv

Ni får gärna skicka en kommentar, de ger mig större lust att fortsätta blogga, puss å kram

Ena minnes hörnan klar

Publicerad 2011-01-02 20:59:06 i Allmänt

De blev en sväng till Ikea, tack Cattiz. H*lvete va Ikea saker ska va så komplicerade, höll nog på 2 tim gaaaah.... Ska börja med den andra när nerverna lugnat sig=)
Får se om Teddy kommer en stund, sen kommer Hanna å Min vovvsing <3

Köpte två ramar ox, så fint, känns som igår vi va så lyckliga.. Mor å son... Nu står jag här ensam...

Kommentarer

Postat av: Frida

Publicerad 2011-01-02 22:32:04

Jag kan inte sluta tänka på din sorg och hur stark du är... Låt aldrig någon säga nåt annat. Du kunde inte ha gjort detta ogjort, för då skulle det inte hänt eller hur!



Jag vet också av erfarenhet att tiden inte läker sorgen, den gör saknaden större... Det är jobbigt när människor runt omkring tror att allt blir bättre efter en tid, Men det är ju då som man kanske behöver som mest stöd... när alla tror att man klarat av det värsta! Jag är säker på att du kommer att "gå vidare", det måste man, men var inte rädd för att gråta som om det hände igår! Du får gärna skriva till mig om du vill fast vi inte känner varandra direkt. Fråga Emilia om du undrar vem jag är, jag är ingen galning :)



Hittade en dikt som kanske kan ge lite tröst:



"Do not stand at my grave and weep,

I am not there, I do not sleep.



I am a thousand winds that blow.

I am the diamond glint on snow.

I am the sunlight on ripened grain.

I am the gentle autumn rain.



When you wake in the morning hush,

I am the swift, uplifting rush

Of quiet birds in circling flight.

I am the soft starlight at night.

Do not stand at my grave and cry.

I am not there, I did not die"



-Mary Frye (1932)



Postat av: Zanna

Publicerad 2011-01-02 22:41:52

Till Frida;

tack det värmer... Ne det är så. Många tycker man ska "gå" vidare å lossas som inget hänt.

Postat av: Marianne

Publicerad 2011-01-17 16:24:34

Hej Zanna! Jag blev mycket glad över din vänförfrågan.

Så fint du gör med dina minnen, jag kan tänka att det är med stor glädje och stor sorg.

Det enda som är viktigt från dina senaste år är dina fina stunder med Theo. Allt det andra ska du slänga bort. Och beträffande de som kastar skit på dig - det är ju sjuka människor och enda sättet för dem att må bra är att hacka på andra. Glöm mentalpatienterna!

Jag följer med glädje (och med vemod och sorg) det du skriver. Tror att det är en bra terapi för dig.

Ta hand om dig och lille Diesel, så skönt att han finns där för dig. Hundars kärlek är så villkorslös och de är aldrig falska.

Kram

Marianne

Postat av: Zanna

Publicerad 2011-01-17 17:05:56

hej Marianne. Jo jag känner att skrivandet är det ända som hjälper. Dom som vill läser dom som inte vill behöver inte. Än att man ska prata med "vänner" å så känner dom sig hjälplösa. Då är det bättre att skriva av sig när man orkar. Diesel är mitt bästa beslut efter allt som hänt. <3

Kommentera inlägget

Publiceras ej

Om

Min profilbild

Saknaden av min son Theo

Skriver om allt från himmel och jord, men mest om min saknade son som Dog 12 juli 2010 och född 23 juni 2008 , skriver mkt om sorg å min tragiska vardag

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela